skogsknopp

Idag blåste det lite småkallt ute och var så mulet att man inte ens kunde ana solen. Det strålande vädret från första passet undrar man lite över vart det tog vägen. Men en liten tapper skara träffades ändå för det tredje Knopp-passet.
Ekorren i sin gran är inte lika intressant längre, sedan granen fått en myrstack till granne. I dag var myrorna inte så livliga, de höll sig nog lugna i kylan, men det fanns ändå något intressant att kika på. Dagen innan hade myrorna fått lite godis. Två små sockerbitar att mumsa på istället för påskägg.
Än så länge fanns det mycket sockerbit kvar, men vi får se hur mycket de har hunnit äta tills nästa vecka. Eller om det tar hela våren för dem att äta upp sina sockerbitar, det är trots allt en ganska så liten stack!
Som vanligt lekte vi "Knoppar bak stenen". Då sjunger vi en sång på "Gubben i lådan"-melodin, men med en annan text; "Knoppar bak stenen, knoppar bak stenen. Vad har ni för er? Sover ni? Plockar ni kottar, äter ni blåbär? Knoppar bak stenen kom fram! Tittut!". Det kan vara lite svårt att stå runt stenen eftersom den ligger i en backe. Fast då får man samtidigt ett bra tillfälle att öva balans och motorik!
På vägen till Knoppfröken såg vi något spännande!
Det var en hare som satt ute på åkern. Vi hade tur, för han kände inte lukten av oss, så vi kunde i lugn och ro titta på honom. Vi sjöng till och med "Hoppe hoppe hare" med höga röster och haren satt kvar och lysnade. Men sen ville barnen gå fram och säga hej också.
Men då fick haren nog av oss och hoppade in i skogen. Lite snopet att han inte ville hälsa efter den fina sången, men vi hälsade och sjöng för Knoppfröken istället.
Hon hade fortfarande kvar sin fina, gröna påskfjäder. Idag blåste det inte lika mycket i den som förra gången!
Efter Knoppfröken bar det av till bilvraket- alltid lika spännande! Det var lite svårare att hitta idag, men det berodde bara på att vi tittade åt vänster istället för höger. Annars har barnen börjat hitta riktigt bra i skogen.
När vi gått så långt som till bilen är vi mer än halvvägs och då kan man behöva en paus. Då är det väldigt bra att man bär sin egen ryggsäck så att man bara kan plocka fram lite russin och ladda med mer energi inför sista etappen.
Pinneman kom som vanligt och hälsade på. Han sover i sin påse och snarkar högt, vi måste väcka honom med en sång! Men sen packar han upp sin ryggsäck med sittunderlag, kåsa och frukt eller smörgås.
Pinneman hade också sett en hare idag, precis som vi! Efter matsäcken var det som vanligt kul att klättra på stenarna och att hoppa ner från dem!