skogsknopp -

Egna talgbollar

När vi gjorde fågelmatare av PET-flaskor använde vi även locken till en burk. Den burken använde vi sedan som gjutform för egna talgbollar.

För att göra egna talgbollar till småfåglarna behöver man;

Cocosfett eller ister
Fågelfrön
Snöre
Burk att "gjuta" i
Kastrull
Eld eller något annat att värma det hela på.

Vi smälte cocosfett i en kastrull som vi ställde bredvid elden. När fettet smält så blir det JÄTTEVARMT, så se upp med fingrarna! Rör ner fågelfrön i det smälta fettet och rör runt med en pinne så att det blandar sig. Om man vill kan man vänta tills det nästan stelnat och då rulla bollar med händerna.

Annars lägger man ner ett snöre som en ögla i en burk och häller på fettet och fröna. Låt burken stå och svalna och sedan är det bara att plocka ut en egen talgboll.

Andra variandet är att sätta en gren i hålet på en blomkruka, hälla i massan och när den svalnat får man en talgklocka som fåglarna kan sitta på pinnen och äta ur. Eller så kan man fästa ett snöre i en utslagen, stor kotte som man doppar ner i fettet och fröna. Den kotten kan fåglarna sedan picka frön ur.

2009-03-31 @ 10:29:25 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Fågelmatare

Att mata vinterfåglar är både roligt och intressant. Här gör vi egna fågelmatare av toma och rena PET-flaskor. Det går bra med vilken plastflaska som helst. Vi använde bara 0,5 l flaskor, men vill man kan man såklart göra en jättestor fågelmatare också!

För att göra fågelmataren behöver man;

En tom och ren plastflaska
Ett större plastlock (från tex en yoghurthink eller cremé fraichburk)
Snöre och kanske en liten pinne
Sax eller kniv

Så här gör man:

Klipp eller skär två hål ett par cm från flaskans botten. Trä igenom ett snöre eller en pinne som du sedan knyter ett snöre i, för att få en upphängningsögla.
Klipp eller skär två lite större öppningar ett par cm från flaskans hals. Igenom dessa hål ska sedan fröna rinna ut.
Gör ett hål i plastlockets mitt, lika stort som flaskans öppning. Sätt locket på flaskhalsen.
Fyll på med frön.
Skruva på korken.

Flaskan ska sedan hänga upp och ned i trädet. Fröna rinner ut på locket, som blir ett bord som fåglarna kan äta ifrån.

Här hänger några av de fågelmatare som vi gjorde!

2009-03-31 @ 08:42:48 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Återvinning

På vägen till Knytteplatsen ligger BILEN! Det var längesedan någon lämnade den här. Den ligger upp och ned, den är super trasig. Och alla älskar den! Då, för massor av år sedan, var det ett smart sätt att bli av med en gammal bil. Bara dumpa den där man inte såg den och så var den borta. Knyttebarnen kommer aldrig att tro att lösningen är så enkel. Redan nu vet de att bananskalen inte alls förmultnar om man kastar ut dem ur bilen. De är en generation som sopsorterar lika enkelt som de gör allt annat vardagligt. Kanske är det också Knyttarna som måste växa upp med ett förstånd om att vi inte bara kan producera mera och kräva mera av jorden och dess resurser utan också måste ge något tillbaka. Kanske att den tanken kommer att vara helt vardaglig för dem?! Man kan ju hoppas!

Tills dess att 3- och 4-åringarna av idag har blivit vuxna så är det vårt ansvar, vi som är vuxna nu, att inte föra över alla våra egna misstag och ovanor. Det är vi som måste visa på lösningarna på en jord kom kämpar på- trots allt. Den här Knytteskolan handlar dock inte om lösningen på växthusproblem eller ozonhål, fast kanske ändå... Den här Knytteskolan handlar om det där lilla man ändå kan göra själv för att göra skillnad, samtidigt som man har kul, gör något tillsammans och kanske lär sig ett och annat.

2009-03-29 @ 11:16:18 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vinterfåglar

Här är ännu flera fåglar som övervintrar i Sverige och som gärna kommer och äter på fågelbordet om man lägger ut mat åt dem:

BLÅMESEN sitter nästan aldrig stilla utan hoppar hit och dit. På sommaren ser man nästan aldrig till blåmesen eftersom den håller till uppe i lövträdens kronor där den letar insekter. Men på vintern kommer den gärna fram till fågelbordet för att äta.

KOLTRASTEN sjunger gärna in våren. Om det är varmt börjar den redan i januari. Koltrastar älskar mask, men på vintern äter den gärna bär och frön eller något annat som den hittar på fågelbordet. Koltrastarna bor i skogen, men många koltrastar trivs i staden också eller hemma i någons trädgård.

NÖTSKRIKAN är en släkting till kråkan, skatan och kajan. Den är lite större än de andra fåglarna vid fågelbordet. Nötskrikan älskar ekollon, som den samlar om hösten och gömmer lite här och var i skogen för att äta på vintern. Det kallas för att hamstra.

NÖTVÄCKAN är duktig på att klättra upp och ned efter trädstammarna. När den klättrar nedåt klättrar den med huvudet före. Nötväckan samlar på frön, bär och nötter som den gömmer i skogen för att äta på vintern. Men på sommaren tycker de om att äta insekter som den hittar i träden.

TALGOXEN är en nyfiken liten fågel som gärna kommer och äter på fågelbordet. Talg är det godaste den vet, men den äter också frön, larver och insekter.

Talgoxen bor gärna i en fågelholk, men vilken hålighet som helst duger. Ibland bygger den bon på lite knasiga ställen, som en brevlåda till exempel.

GRÅSPARVEN och PILFINKEN är ganska lika varandra och de kommer ofta tillsammans. Gråsparven har en grå hätta på huvudet och pilfinken är brun. Pilfinken har även en svart fläck på kinden.

Varken när man är Knyttebarn eller Knytteförälder behöver man känna till en endaste liten fågel vid namn. Men det kan vara kul att känna igen några! Hemma hos oss är Koltrasten favoriten nummer 1!

Alla foton är lånade från olika ställen på nätet.

2009-03-29 @ 10:35:11 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Haren och domherren

Knyttepasset började med en samling och i den kom haren och domherren fram. Först som ett litet drama, dramatiserat med mjukdjur, och sedan som en sång;

Haren han sitter på skaren

Haren han sitter på skaren

och undrar vad domherren gör.

Domherren sitter i busken

och är på eländigt humör.

Domherren tänker på knoppar

och haren han tänker på kål.

Båda är sura och arga

- de tycker att vintern är snål!

Domherren tänker på domfrun.

Hon fryser väl också, kan tro.

När blir det solsken och grönska

och när får man ungar i bo?

Textern är av Britt G. Hallqvist. En helt underbar liten visa som verkligen rymmer alla de där känslorna man kan ha i slutet av vintern och början av våren. När kommer egentligen grönskan och värmen? Sen leder den automatiskt in på dagens tema "vinterfåglar och hur de klarar sig över vintern". Helt lätt har de det inte! Kanske att vi människor kan hjälpa till lite?

Men först fick alla gå på fågelskådning och lära sig lite mer om de fåglar som övervintrar i Sverige.

DOMHERREN ser man oftast på vintern, det är då den kommer fram för att äta. På sommaren bor domherrarna långt inne i skogen. De äter gärna frön, knoppar och bär. Rönnbären är favoriterna!

2009-03-29 @ 10:17:52 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Första knyttepasset i februari

Dagarna innan första knyttepasset kom det massor av snö. Min annonsering var usel och listan på barn ganska så kort. Men sen kom bil efter bil... Mun till mun-metoden hade lockat många fler barn än jag kunnat föreställa mig. Jättehärligt! Vi var ett härligt stort gäng som pulsade ut i skogen för att lära oss mera om våra vinterfåglar.

2009-03-26 @ 07:21:44 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

2009 års Knytteskola

Så är årets Knytteskola igång. Vi har redan hunnit med två träffar, det är bara bloggen som släpar efter. Ytterligare två träffar är inplanerade i vår och så sker resten av Knytteskolan i höst. Eftersom jag heltidsarbetar numera så kändes det som ett bra upplägg.

2009-03-18 @ 18:03:26 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

skogsknopp