skogsknopp

Vid det sista stoppet fikar vi, men innan dess så är det lite samling med Pinneman.



1. Pinneman bor i en påse, där ligger han och snarkar. Eftersom barnen gissade att det var en björn som snarkade första gången, så sjunger vi Björnen sover.

2. Men inte är det en björn inte. Det är Pinneman! Han hälsar på alla och så berättar han vad han gjort på Knoppskolan idag, vilket är precis detsamma som vi. Pinneman har numera på sig en mössa han också (visst är den snygg, det är en snodd av maximodell!)

3. Sen tar Pinneman fram sin ryggsäck och vi jämför lite färg och form. Pinnemans ryggsäck är en dockryggsäck som jag tror kommer från en garndocka som symboliserar strövarbarnet, men det är en parentes.

4. Pinneman har ett rött sittunderlag. Finurligt nog kan detta även användas som skarf eller halsduk de dagar han glömt sin mössa. Men Pinneman önskar sig ett riktigt sittunderlag, det gör han...

5. Sen tar Pinneman fram sin kåsa och dricker. Det brukar bli en skön mix av mjölk, kaffe, saft och nyponsoppa. Hans kåsa är ursprungligen en nyckelring.

6. Pinneman äter sedan vad som finns tillhands. Detta är nog en macka, barr brukar bli bananer.

Pinneman är så bra på att återberätta, att se varje barn, att spela Knoppbarn, att illustrera ett friluftsliv, att ställa frågor... Ja, Pinneman är bra på det mesta. Möjligen är han inte så genuskorrekt, men man skulle ju kunna döpa om honom. Framför allt öppnar han upp ögon för att hitta andra Pinnemän. Gärna ca 10 cm, lagom greppvänlig och med näsa. Barnen luskar och letar!

Jag tycker inte att man ska köra Pinneman om man är på en plats utan pinnar, eller som har mycket av något annat. Då passar Kotta eller Sten bättre, eller vad det nu kan vara som finns där. Tycker jag alltså!