Egna talgbollar
För att göra egna talgbollar till småfåglarna behöver man;
Cocosfett eller ister
Fågelfrön
Snöre
Burk att "gjuta" i
Kastrull
Eld eller något annat att värma det hela på.
Fågelmatare
En tom och ren plastflaska
Ett större plastlock (från tex en yoghurthink eller cremé fraichburk)
Snöre och kanske en liten pinne
Sax eller kniv
Så här gör man:
Klipp eller skär två hål ett par cm från flaskans botten. Trä igenom ett snöre eller en pinne som du sedan knyter ett snöre i, för att få en upphängningsögla.
Klipp eller skär två lite större öppningar ett par cm från flaskans hals. Igenom dessa hål ska sedan fröna rinna ut.
Gör ett hål i plastlockets mitt, lika stort som flaskans öppning. Sätt locket på flaskhalsen.
Fyll på med frön.
Skruva på korken.
Flaskan ska sedan hänga upp och ned i trädet. Fröna rinner ut på locket, som blir ett bord som fåglarna kan äta ifrån.
Här hänger några av de fågelmatare som vi gjorde!
Återvinning
Vinterfåglar
BLÅMESEN sitter nästan aldrig stilla utan hoppar hit och dit. På sommaren ser man nästan aldrig till blåmesen eftersom den håller till uppe i lövträdens kronor där den letar insekter. Men på vintern kommer den gärna fram till fågelbordet för att äta.
KOLTRASTEN sjunger gärna in våren. Om det är varmt börjar den redan i januari. Koltrastar älskar mask, men på vintern äter den gärna bär och frön eller något annat som den hittar på fågelbordet. Koltrastarna bor i skogen, men många koltrastar trivs i staden också eller hemma i någons trädgård.
NÖTSKRIKAN är en släkting till kråkan, skatan och kajan. Den är lite större än de andra fåglarna vid fågelbordet. Nötskrikan älskar ekollon, som den samlar om hösten och gömmer lite här och var i skogen för att äta på vintern. Det kallas för att hamstra.
NÖTVÄCKAN är duktig på att klättra upp och ned efter trädstammarna. När den klättrar nedåt klättrar den med huvudet före. Nötväckan samlar på frön, bär och nötter som den gömmer i skogen för att äta på vintern. Men på sommaren tycker de om att äta insekter som den hittar i träden.
TALGOXEN är en nyfiken liten fågel som gärna kommer och äter på fågelbordet. Talg är det godaste den vet, men den äter också frön, larver och insekter.
Talgoxen bor gärna i en fågelholk, men vilken hålighet som helst duger. Ibland bygger den bon på lite knasiga ställen, som en brevlåda till exempel.
GRÅSPARVEN och PILFINKEN är ganska lika varandra och de kommer ofta tillsammans. Gråsparven har en grå hätta på huvudet och pilfinken är brun. Pilfinken har även en svart fläck på kinden.
Varken när man är Knyttebarn eller Knytteförälder behöver man känna till en endaste liten fågel vid namn. Men det kan vara kul att känna igen några! Hemma hos oss är Koltrasten favoriten nummer 1!
Alla foton är lånade från olika ställen på nätet.
Haren och domherren
Haren han sitter på skaren
Haren han sitter på skaren
och undrar vad domherren gör.
Domherren sitter i busken
och är på eländigt humör.
Domherren tänker på knoppar
och haren han tänker på kål.
Båda är sura och arga
- de tycker att vintern är snål!
Domherren tänker på domfrun.
Hon fryser väl också, kan tro.
När blir det solsken och grönska
och när får man ungar i bo?
Textern är av Britt G. Hallqvist. En helt underbar liten visa som verkligen rymmer alla de där känslorna man kan ha i slutet av vintern och början av våren. När kommer egentligen grönskan och värmen? Sen leder den automatiskt in på dagens tema "vinterfåglar och hur de klarar sig över vintern". Helt lätt har de det inte! Kanske att vi människor kan hjälpa till lite?
Men först fick alla gå på fågelskådning och lära sig lite mer om de fåglar som övervintrar i Sverige.
DOMHERREN ser man oftast på vintern, det är då den kommer fram för att äta. På sommaren bor domherrarna långt inne i skogen. De äter gärna frön, knoppar och bär. Rönnbären är favoriterna!
Första knyttepasset i februari
Dagarna innan första knyttepasset kom det massor av snö. Min annonsering var usel och listan på barn ganska så kort. Men sen kom bil efter bil... Mun till mun-metoden hade lockat många fler barn än jag kunnat föreställa mig. Jättehärligt! Vi var ett härligt stort gäng som pulsade ut i skogen för att lära oss mera om våra vinterfåglar.2009 års Knytteskola
Så är årets Knytteskola igång. Vi har redan hunnit med två träffar, det är bara bloggen som släpar efter. Ytterligare två träffar är inplanerade i vår och så sker resten av Knytteskolan i höst. Eftersom jag heltidsarbetar numera så kändes det som ett bra upplägg.
På väg mot nya mål
Någon Knopp- eller Knytteskola har det inte blivit i höst. Men jag spånar på en till nästa år. Fick jag till det med tider och så, så står en Skrinna-skola också på önskelistan. Men tills dess finns det annat att blogga om.
Knoppfröken ska nämligen ta det stora steget från fritids fröken till heltidsfröken. Japp!!! Här ska förhoppningsvis bli Knopp-, Knytte och Mulleskolor på heltid i framtiden. Inte i morgon och inte ens efter nyår, men sen så....!
Det är mycket som ska klaffa, fixas och ordnas. Häng med på den resan, här på bloggen!
En idé för kvistar
Sommarväv
Ett konstverk är ju inte fel och är man fler kan man ordna galleri i en park!
Sen är det bara att spänna varp och avsluta med att väva med långa gräs, strån, blommor eller smala kvistar. Bara fantasin som sätter gränser och det kan bli hur fint som helst!!! Om man har en plats man brukar besöka och som även andra kommer till kan man kanske sätta upp en liten skylt att andra gärna får väva. Så blir det som ett ständigt pågående konstverk!
Håller man till på en förskolegård eller liknande och är omgivet av ett tråkigt Gunnebostängsel så är det här ett perfekt sätt att piffa upp det på!
Pinnemans farmor!
Tanken var såklart att PinnePia skulle flytta med hem till mig och min familj, men min yngsta dotter är helt övertygad om att detta är Pinnemans farmor, som det ju talats en del om. Någon annans farmor kan man ju bara inte släpa med sig hur som helst och helst ska hon stå kvar och vänta på PinnePetter i skogen. Som en kompromiss så står hon nu i tomtgränsen och spanar efter PinnePetter. Samtidigt tror jag hon får en och annan bilist att haja till lite och förhoppningsvis följa uppmaningen att köra varsamt förbi vårt hus!
Tack alla stora och små för denna termin i Knytteskolan!
Sista gången
Som vanligt var det medlajutdelning också, en Knyttemedalj var alla värda. Men först fick alla göra ett litet uppdrag.
Tärningsuppdraget är ett aktivitetskort från den fantastiska boken "Leka och lära matemataik ute". Det här fina kortet har Gerd Strandberg stått för.
Silver paket
Men allt godis orkade inte PinnePetter äta upp, så det blev ett sockerträd. Nu får vi se om fåglarna och rävarna tycker om detta?!
Ekorren i granen
Skulle skala kottar
Fick han höra barnen
Då fick han så bråttom
Hoppa han på tallegren
Stötte han sitt lilla ben
Och den långa ludna svansen
Älskad barnsång! Passar dessutom utmärkt att sjunga när man har lite livliga Knyttar i gruppen. För hur går det egentligen om man bara springer runt och skriker i skogen?! Det kan finnas de som blir lite rädda! Som tur är går det ju rätt så bra för ekorren i sången...
Sprang han hem till mamma
På den gröna ängen
Fick han med det samma
Krypa ned i sängen
Beska piller fick han då
Plåster på sin lilla tå
Och ett stort bandage om svansen.
Välkommen PinnePetter!
Så här i början har PinnePetter inte haft så bra ordning på sina saker. Fösta veckan hade han inget med sig, så barnen fick berätta vad man måste ha med sig i sin ryggsäck för att ha trevligt på Knytteskolan. Alla är vi nya någongång!
