skogsknopp

Knytteskolan är inte slut ännu!!! Sista tillfället är den 6 juni, på själva nationaldagen. Då blir det såklart märken till alla, men redan nu har alla fått sina tygmärken. De kom redan förra gången i ett hemligt litet paket som låg under Knoppfröken.

En suddig bild, men ett äkta knyttemärke är det. Tror ännu inte att man kan stryka på dessa...?! Men annars finns det ju textillim, för den som inte vill sy. Att tex tråckla på märket på en Kånken kan vara riktigt jobbigt! Med märket på kan alla se att man är ett Knyttebarn och det är ju kul!

För den som hängt med i Knopp- och Knytteskolan ett tag så är ju Pinneman välbekant. I vintras gjorde även Pinnemans föräldrar besök under Vilseskolan. Då kunde man se att Pinnemamman var gravid! Förra gången saknades Pinneman i sin påse och istället fanns mellanbocken Bruse i den. Men denna gång var påsen tom. Eller, inte riktigt- det fanns istället ett brev i den.

Det visade sig att Pinneman fått en lillasyster så nu ska han vara hemma med sin mamma ett tag. Något som nog alla i gruppen kunde känna igen sig i eftersom de (nästan!) alla är så kallade 15-timmars barn på sina förskolor. Vilket betyder att de inte kunde fortsätta att gå lika mycket som de gjort innan när de fick småsyskon. Så nu ska vi hitta en ny Pinneman som kan följa med oss till skogen. Det gäller bara att hitta rätt grovlek, längd och en näsa på rätta stället!

PS! För den som undrar, så fick min egen 1,5-åriga dotter ha hand om Pinnemn (som hon älskar!) i skogen en gång och då tappades han bort. Inte så lätt att hitta en pinne bland alla andra pinnar, ens om den har uppnäsa och två små ögon!

Kurre ekorre såg vi inte till denna gång heller. Trots vacker skönsång och lockrop. Men när vi senare träffade nyckelpigan berättade hon att Kurre blivit jagad hela natten av en hungrig räv. Som tur är kan ju Kurre ekorre hoppa väldigt bra, så räven fick inte tag i honom, men efteråt var ekorren riktigt trött. Så när vi var i skogen låg han hemma och sov.

Ett bra sätt att hämta nya krafter igen är ju att fylla på mer energi, så vi bestämde att vi skulle överraska Kurre med en färdig hopplockad måltid. Alla hämtade 10 kottar var och vips hade vi ett tagsbehov av kottar i en fin hög. Nu äter väl ekorrar annat än bara kottar under en dag, men om Kurre skulle vara lite bekväm av sig så skulle han nog kunna sätta i sig ca 200 av våra kottar på en dag. Det ser mycket ut, men det är bara fröet han vill ha och det är pyttelitet. Dessutom är Kurre inte så nogrann när han skalar kotten...! Man kan nog tänka sig att ett gäng skogsmöss kan få en trevlig kalasmiddag på det som blir över.

Mellanbocken Bruse (som ju vikarierade för Pinneman förra gången) lämnade överblivna korvar i busken. Hittills har fåglarna och rävarna bara ätit bröd, men korv gillar väl alla?! Nja, inte riktigt visade det sig. Korvarna satt kvar på sina grenar och var rejält hårda. Såg ut som om de blivit micrade för länge, ungefär. Korvarna grävdes ned till maskarna (som ännu inte ätit upp vindruvorna!), men det är oklart om maskar kan mumsa i sig stenhårda korvbitar.

Att mata myror på våren är nog en av de mest tacksamma aktiviteterna. Alla barn förstår glädjen av att få godis och myrorna reagerar på en gång!

Här har vi testat vilken sockerbit som blev mest populär, den "torra" eller den som blöts upp med lite saliv. Den blöta är den till vänster i bild. Båda tycks ju lika populära bland myrorna, men de reagerade snabbare på den uppblöta biten.